Blixtar och dunder

Jag är verkligen ingen naturmänniska—i det hänseende att jag inte springer runt i skogen eller åker runt i skärgården—men ibland fascineras man verkligen av hur små vi människor ändå är på den här jorden. Trots att vi byggt kanaltunnlar, flygplan, gigantiska städer och oljeplattformar(…). Trots att vi kan förklara det mesta, från minsta lilla byggsten till största kontinentalplatta. Trots att vi under tusentals år samlat på oss nästan ofattbar kunskap så finns det ändå naturfenomen som, även om vi kan förklara dem, får en att känna sig precis så där obetydlig som man faktiskt är. Monstervågor, tornados och hagel. Men den allra största favoriten är ändå åsk(o)väder.

Som igår. Oslo:

För mig är något av det mäktigaste som finns att vara utomhus en mörk kväll, se blixten slå ned och höra åskan mullra. Men det fascinerande är egentligen inte ljus- och ljudshowen—den gör till exempel Rammstein ganska mycket bättre på Frihamnspiren en sen junikväll—utan snarare vetskapen att det där inte är någonting som människan har skapat. Att naturen av sig självt har förmågan att framkalla den typen av urladdningar är häftigare än det mesta som människan har skapat.

Lika som bär, Malmö under gårdagens åskväder och Mordor från Ringen-trilogin (inga liknelser i övrigt…):

Smått och gott

Underbart, ännu en flera månader lång period utan bloggande till ända. Nu ligger bloggen och mitt övriga webbimperium—ditt ASCII-ansikte i Adobe Flash-mörkret—på webbhotellet Bineros förträffliga servrar som till skillnad från min egen hemmaserver inte går i spinn så fort bloggen får fler än två besökare… Eventuellt innebär det att jag bloggar oftare. Mer sannolikt innebär det ingen större skillnad i tempo jämfört med tidigare.

• • • • •

Otroligt mycket har hänt sedan min senaste bloggpost i februari. Inte minst har tre meter snö ersatts av gröna gräsmattor. Här är ytterligare ett par saker som hänt (i skönsmässig ordning):

  • Börjat läsa en kompis blogg, närmare bestämt 100 anledningar. Skamlös reklam.
  • Jag satt en hel natt ensam (Björn höll mig sällskap till 04:00) i en av Chalmers studiehallar och pluggade till min tenta i subatomär fysik. Som nattmänniska var det extremt givande och mycket lättare att plugga på CTH från 18:00 till 12:00 än det någonsin varit att sitta och plugga från 12:00 till 18:00.
  • Rammstein spelade på Metaltown och gjorde det precis lika bra som för fem år sedan då jag också såg dem på Metaltown. Världens bästa liveband? Troligen.
  • Blivit lite smått kär i Centerpartiet, eller rättare sagt, i ett par centerpartister. (C) framstår plötsligt som det mest liberala partier i riksdagen, bland annat tack vare Johan Hedin, Hanna Wagenius och Elisabeth Thand Ringqvist.
  • Gais har fortfarande inte vunnit Allsvenskan. Kanske inte så konstigt då det inte delats ut något SM-guld sen februari. Inte för att det hade gjort någon skillnad, å andra sidan.
  • Jag klarade tentan i subatomär fysik med ett tentaresultat på 40 poäng av 100 möjliga. Gränsen för godkänt? 40 poäng. Onödigt att plugga mer än man måste. Sen studerade jag ett par timmar till Markovteoritentan som var dagen efter och klarade den med 15 poäng av 30 möjliga. Godkänt? 14 poäng. Klantigt att ha pluggat drygt 7 % mer än nödvändigt.
  • Hittat en ny favoritlåt att spela sönder i Anton Kristianssons ”Du är knark” feat. Organismen & Pst/Q (Spotifylänk). Sjukt bra låt som på pricken beskriver mitt förhållande till Blåvitt.
  • Tagit sommarlov för att därefter börja läsa en grundkurs i juridik på Handelshögskolan—den som ligger i Göteborg alltså—som verkar oerhört slapp. När lärarna säger att ”det är bäst att ni går igenom övningarna i förväg, annars kommer ni inte förstå så mycket på övningstillfället” samtidigt som övningstillfällena visar sig vara en bit kaka trots att man inte gått igenom dem innan så förstår man på vilken nivå det hela ligger.

• • • • •

Det får räcka för den här morgonen. Vad fan gör jag uppe så här tidigt förresten? Jo, det är något jädra husbygge på gång hundratalet meter bort där det pålas och sprängs mest hela dagarna i allmänhet och på morgonen i synnerhet. Såklart.

Mer jul, jag vill ha

Alla verkar så förbannade nuförtiden när tågen inte går som de ska och när det är en massa snö ute. Själv njuter jag av en riktig vinter där snön ligger djup och husen är snötyngda (ok, inte fullt så tyngda som på vissa ställen) för att parafrasera Adolphson & Falk. Även om det drabbar även mig i form av förseningar och en jävla halkande är det ändå roligt att betrakta det hela med lite perspektiv. Hur hela samhället förändras. Vissa delar förfaller totalt, transporterna slutar fungera och bilarna beter sig som att alla förare vore rattfulla och Västtrafik är fullkomligt fantastiska på att inte meddela hur dåliga de är. Det var lite komiskt att höra på söndagsmorgonen på väg till jobbet att endast tre av Göteborgs tolv spårvagnslinjer var i drift. På eftermiddagen hade antalet ökats till fem. Bra jobbat. Men sådan information får man ju inte från Västtrafik själva utan det är helt enkelt bitar av information man får pussla ihop på ryktesvägen. Och då kommer vi till delarna som inte förfaller utan istället blir till något bättre. Folk börjar prata med varandra som de aldrig gjort förut. Fast det är å andra sidan ganska typiskt för oss svenskar. Att den enda gången vi pratar med främlingar är om vi har något att klaga på…

• • • • •

Jag måste såklart skriva något om OS också. Först och främst måste man ju imponeras något oerhört av vissa svenskar/svenskor, till exempel Charlotte Kalla och Anna Haag i längdskidåkningen. Vilka vinnarskallar, även om det nu ”bara” blev silver i dagens sprintstafett. Och som en kompis uttryckte det, otroligt sköna tjejer som fnittrar ikapp som om de tillhörde ett F12-lag i någon sport. Sen finns det mindre lyckade tävlande också. Typ damhockeylandslaget. Helt ofattbart att den sporten är med i OS när Sverige har god chans på en bronsmedalj när man får stryk med 13–1 mot Kanada. Samtidigt vinner man mot Slovakien med 6–2, ett Slovakien som i sin tur slog Bulgarien med… 82–0 i kvalet till detta OS. Varför är inte bandy med på vinter-OS-programmet där det faktiskt är hela tre lag som slåss om guldet?</end rant>

Jesus…

Vem i helvete var det som bestämde att gymmet skulle vara stängt i dag av den enda anledningen att tre stollar besökte ett nyfött barn i ett stall för 2 000 år sedan? Har vi inte kommit över kristendomens alla konstiga influenser snart? Jag menar, vad fan, vem i Sverige firar trettondagen på något sätt överhuvudtaget? Det känns skenheligt och så jävla fel att sitta och dutta med kristna traditioner på helgdagarna när vi lever i ett av världens mest ateistiska länder. Svenskar har två högtider. Julen och midsommaren. Båda är ju icke-kristna högtider (vad gäller julen: ursprungligen i alla fall) så varför inte, som det gudshatande folk vi är, fira det på icke-kristet sätt? Varför ska vi fjanta oss med krubba och sådant trams när vi har en fullt fungerande högtid i vilket fall.

Rent allmänt borde vi avskaffa alla obligatoriska helgdagar som vi ändå inte har anledning att fira. Varför inte dela ut en liten påse med ett par helgdagar som alla kan få placera ut lite var de vill i kalendern, beroende på vad för högtidsdagar man firar. Varför ska allt vara stängt i dag när väldigt få människor gör något speciellt, bara för att kristendomen säger att det här ska vara en helgdag? Sen finns det en annan helt fantastisk helgdag som kanske är värre än allt annat. Första maj. Det enda negativa med att Sverige fick en borgerlig regering 2006 var att det inte längre gick att skratta åt vänsterns första maj-tåg där de protesterade mot en massa saker samtidigt som de själva satt i regeringsställning. Varför ska alla vi som inte vill vara med på det tramset tvingas vara lediga?

Vanligt jävla hyfs

Steg ut i snön i dag och såg solen för första gången sedan den 25 december. Eller något åt det hållet. Dagarna därefter var det LAN och sedan har det varit jobb och bakfylla som förhindrat alla försök att få sig en dusch av ljuset. Det känns inte riktigt sunt och det är kanske inte så konstigt att jag varit helt död de senaste dagarna. Och jag som undrat vad det varit som saknats…

När jag nu är fast i Carl Sagans tv-serie Cosmos undgår inte längre kosmos storhet mig. Det kändes spännande att kolla på solen och fundera lite mer över den där ljusa cirkelskivan som liksom alltid suttit där uppe. Alla vet att solen är en enorm gasboll som jorden roterar runt, men när man bara ser den i skyn är det ändå utmanande att tänka att den befinner sig 150 miljoner kilometer bort från oss. Det är inte direkt så att den befinner sig någonstans i molnhöjd.

• • • • •

Det finns ett par grundläggande punkter i det som vi kallar ”vanligt hyfs”. Man går inte före i köer, man tackar för sig och främst av allt, man ser till att inte spy på spårvagnen eller bussen. Jag upprepar, man undviker att sålla på lokaltrafikens fordon! Ska det vara så jävla svårt? Och om man nu är en ohyfsad jävel kan man väl åtminstone se till att missa de tio procent av inredningen som är säten och istället försöka pricka övriga nittio procent—golv till exempel—med det maginnehåll av kanapéer, oxfilé, potatisgratäng, crème brulée och champagne man nu inte längre vill kännas vid?

Är man spyfärdig sätter man sig inte på första bästa spårvagn och skakar iväg genom stan, nej då ser man till att uträtta sitt behov av att kaskadspy först. Varför är det just kräkningarna som är så jävla svåra att hålla på en värdig nivå? Rimligen är behovet av att pissa minst lika stort bland allt folk som befinner sig i rörelse klockan tre på nyårsnatten, men inte fan är det speciellt ofta det pissas till höger och vänster på stadens lokaltrafik? Nej då har folk minsann vett nog att ställa sig vid (på fyllan oftare i …) en buske eller runt ett hörn.

• • • • •

Tänk förresten vilket ramaskri det hade blivit om det istället var cannabis som stod för folks ohyfsade beteende på nyår. Men medan alkohol har varit en del av det svenska kulturarvet länge, länge så har cannabis inte varit det. Det är en intressant tankeställare att fundera på vilken inställning man skulle ha till en drog som ger ett ganska begränsat positivt rus men påverkar balanssinne, syn, tal och resonemangsförmåga negativt och dessutom framkallar kräkningar och rejäl huvudvärk lång tid efter att ruset är över. Om drogen nu inte skulle vara alkohol.

Se på snuset som förbjudits i övriga Europa (till och med i Finland!) eftersom det aldrig tillhört något kulturarv där, medan cigaretter och alkohol alltjämt har fotfäste. Nu kanske det verkar som att jag argumenterar för att även alkohol bör förbjudas, när sanningen är det omvända, att jag helst av allt ser en mer liberal lagstiftning kring droger. Varför ska jag själv inte få ta ansvar för vad jag gör med min kropp?

Inte minst hade det kanske inneburit färre fullblodsidioter som spytt ner spårvagnarna och betett sig aggressivt och istället fler fullblodsidioter som svävatt runt och betett sig som glada hippies…

• • • • •

I (x2+y2-1)3-x2y3=0 Science

And it’s all really there!

Efter jul kommer varken påsk eller fastan som i den klassiska julvisan. Efter jul kommer istället det traditionella mellandags-LAN:et som innebär tre–fyra dagars dekadens med energidryck, chips, Billy’s Pan Pizza, alldeles för lite sömn och alldeles för mycket skärmstirrande. Men det är skönt att inte vara så vuxen hela tiden nu när vuxenvärlden tyvärr blir mer och mer reell. Studierna tar slut, vänner börjar jobba, skaffa barn och gifta sig. Då behövs det en liten verklighetsflykt någon gång ibland.

• • • • •

Trots att jag är Chalmersteknolog—därtill med kandidaten (nästan …) i teknisk fysik—är det ytterst sällan som jag sysslar med naturvetenskap eller fysik på min fritid. Jag kollar inte på några vetenskapsprogram och läser ytterst sällan några böcker om fysik eller teknik. Av en slump trillade jag dock in på ett antal YouTube-videos med ett par av världens genom tiderna mest kända fysiker, bland annat Richard Feynman och Carl Sagan (författare till boken Contact som sen blev film). Intervjuer med Feynman och klipp från Sagans tv-serie Cosmos, som egentligen är mer filosofiska än rent fysikaliska. Det är fantastiskt att slås av naturens komplexitet när man hör Feynman berätta om ljus och vågor, hur vi försöker förstå naturen eller när Sagan förklarar universums geometri. Dessutom på ett sätt som nästan vem som helst kan förstå.

• • • • •

Två sköna remixar av dessa herrars och ett par andras vetenskapsprat:

Äntligen!

Äntligen. Nu är alla inlämningsuppgifter inlämnade, alla rapporter skrivna, alla presentationer gjorda. Det innebär att det är dags för Chalmers underbara nästan en månad långa jullov. Som visserligen avslutas med en jädra massa ångest över att man inte pluggat tillräckligt bra för de omtentor som man naturligtvis har efter sig och som ska skrivas innan vårterminen drar igång. Men i dag tänker vi inte på det.

• • • • •

Vi tänker istället på att det bara är ett par dagar kvar till vintersolståndet som inträffar på måndag nästa vecka. Tänk att det på årets mörkaste och mest jävliga dag i alla fall finns något att glädjas över. Nämligen att härifrån och framåt kan det i alla fall inte bli mörkare. Istället kommer solen att orka sig upp lite högre över horisonten för varje dag som går ända fram till den svenskaste av svenska högtider, Midsommar (med stort M). Skönt.

• • • • •

Så kom då beskedet att Saab Automobile AB kommer att avvecklas som ett led i att General Motors går åt helvete. Förvånande säger vissa. Helt uppenbart att det skulle komma förr eller senare, säger jag. För om man kollar tillbaka på Saab och dess biltillverkning sedan starten 1949 finns det ingenting som tyder på att det någonsin varit en lönsam historia. Saab Automobile AB har inte gjort något vinstår på över två decennier. Två decennier! Det är tveksamt om biltillverkningen ens gjort fler än tio vinstår under de 60 år man hållit på med verksamheten. Förlusterna har genom tiderna dolts av vinster från först flygplanstillverkning och senare med Scanias lastbilstillverkning.

Varför har en sådan verksamhet ett existensberättigande, som väldigt många tyckare verkar påstå? Socialdemokraterna ville rädda Saab, Miljöpartiet ville rädda Saab, Vänsterpartiet ville rädda Saab. Visst, det kommer att kosta staten pengar när tusentals anställda blir utan jobb. Visst, det är oerhört trist att ett traditionstyngt svenskt varumärke går i graven (även om jag alltid varit en Volvokille). Men vad är det som säger att det på lång sikt är bättre? Saab räddades undan nedläggning av General Motors för nästan exakt 20 år sedan. Nästan exakt tjugo år innan det var det Scania som ”räddade” förlustföretaget. Om regeringen hade gått in och räddat Saab i dag, finns det inget som tyder på att man inte skulle behöva göra exakt samma sak, återigen, om ytterligare 20 år. Vad är vitsen med det?

Jag är stolt över att regeringen vågat sätta ner foten och säga ”Nej, vi kommer inte rädda er!”. Det ligger inte i regeringens intresse att driva företag, i min värld, och det ligger definitivt inte i regeringens intresse att driva och/eller rädda företag som går med förlust. Kortsiktigt är det såklart en jätteförlust för Sverige och alla anställda men på lång sikt måste man se det positiva i att det inte lönar sig (i dubbel bemärkelse) att driva en affärsrörelse som inte klarar av att vara självförsörjande. Det är en tuff och hård värld där de starka överlever. Saab har aldrig varit starkt och har behövt konstgjord andning under 60 år. Nu är det äntligen dags att stänga av respiratorn och låta biltillverkaren slippa sitt livslånga lidande.

• • • • •

Jag skrattar just nu för övrigt högt åt Facebooksidan Tjejer i allmänhet och grannsidan Killar i allmänhet. Tack för länken!

Det är häftigt att betala skatt …

sa Mona en gång i tiden. Hon sa oerhört många andra dumma saker också, för den delen. Hur som helst är det sjukt att en politiker överhuvudtaget kan komma på något så absurt att säga. Sverige har ett skattetryck som är ett av de högsta i världen. Dagens Industri publicerade siffror i dag som visar på ett skattetryck på 54,6 procent. Samtidigt är EU-snittet mer än tio procentenheter lägre och jämförbara länder som Danmark, Norge och Finland har ett skattetryck på 29,2, 41,6 och 47,7 procent. Är det någon som kan förklara för mig vad jag får för det extra jag betalar här i Sverige? Finns det en enda svensk som varit i kontakt med statlig sjukvård och varit på det hela nöjd med det? Är svenskt skolväsen något att skryta över i en internationell jämförelse? Har vår äldrevård fått fantastiskt positiva rubriker i tidningarna på det senaste? Vad är det som är så jävla häftigt med att betala skatt?

Dagens Nyheter—för övrigt den enda morgontidning jag någonsin skulle kunna tänka mig att prenumerera på, vilket säger en hel jävla del om hur usel Göteborgs-Posten är—hade för ett par månader sedan en intressant artikelserie på sin opinionsida om fem viktiga punkter inom tio olika områden inför valet nästa år. Det var så att man behövde gnugga sig i ögonen när det var skatternas tur att behandlas. En svensk tidningsledare som propagerar för platt skatt, egen kontroll, reformering och sänkt skatt i allmänhet? Det var svårt att tro att man läste rätt. Och finns det någon som helst anledning till att högre inkomst ska skattas mer brutalt, bortsett från känsloargument, så klart?

Tyvärr övervinner känsloargument allt. TV gör inslag om kompisarna från samma företag där den ena blev tvungen att gå och fick en tusenlapp eller så mindre i plånboken varje månad och den andra behöll jobbet och fick en lönehöjning som översteg den där tusenlappen. Då gör man ett gråtmilt inslag om hur orättvis och osolidarisk världen är. När idioterna inte inser att kompisen som behöll sitt jobb kan visa på äkta solidaritet genom att pröjsa en tusenlapp i månaden till sin polare och ändå ha mer på kontot än tidigare. Men svenskarna har blivit så indoktrinerade i att det är häftigt att betala skatt, att det är orättvist att folk tjänar olika mycket och inte minst att det är fult att tänka logiskt. Indoktrinerade till den milda grad att folk faktiskt på allvar tycker att en rättvis fördelning av fattigdom är bättre än en orättvis fördelning av rikedom (som Churchill en gång påstås ha sagt om kapitalism och socialism).

Det fanns ett par andra förvånande punkter också (i betydelsen att jag aldrig trodde att en svensk tidning skulle våga skriva det), bland annat ett argumenterande för avskaffande av LAS när välståndet behandlades i fem punkter. Läs alla tio artiklar som finns tillgängliga här. Jag håller inte med om exakt allt, men det är en oväntat klarsynt analys för att komma från svensk ”gammelmedia”.

• • • • •

Det känns som att jag har varit alldeles för onördig på det senaste för att vara chalmerist, så jag tänkte kompensera för det nu. Till vänster syns det vackraste som finns på denna jord. Nästan. Men det är inte mycket som slår Eulers identitet. En matematisk formel som är så ofattbart vacker att man inte tror det är sant. Här kombineras fem av matematikens mest fundamentala tal samman—e, basen för den naturliga logaritmen, i, den imaginära enheten, pi, utan närmare introduktion, samt de grundläggande talen 1 och 0—med hjälp av fyra av matematikens mest fundamentala operatorer—potensen, multiplikationen, additionen och likheten—och skapar konst. Vissa tar det möjligen ett steg för långt, men om det finns något jag skulle tatuera in på kroppen (utöver det Blåvittmärke jag redan har förskönat min vänsterarm med) så skulle det vara Eulers identitet.

Etnisk rensning i Nobelprisets spår

Jag är ytterst ointresserad av Nobelpriset i litteratur, egentligen. Inte ens när min favoritförfattare och kanske favoritperson överhuvudtaget, Peter Englund, inte bara sitter bland De Aderton utan dessutom är dess ständige sekreterare och som sådan har den stora äran att presentera vinnaren, orkar jag bry mig. Men när årets litteraturprisvinnare, rumänientyska Herta Müller, faktiskt får en av de stora kvällstidningsdrakarna att skriva lite om historiens kanske mest undanskuffade etniska rensning så har ändå Nobelpriset i litteratur fått en mening för mig.

För när folkmordet på sex miljoner judar och ytterligare minst sex miljoner homosexuella, utvecklingsstörda, oliktänkande, romer, polska och sovjetiska civila och andra ”undermänniskor” (som ofta glöms bort i skuggan av judarna av för mig okända anledningar) har gåtts igenom under historialektionerna, hur mycket tid finns det kvar för övriga folkmord och etniska rensningar? De flesta känner säkert till att Stalin inte var så överdrivet solidarisk mot sina medborgare i alla lägen och många har säkert hört om Pol Pots dårskap i Kambodja. De allra flesta har säkert även grundläggande kunskap om försöken till etnisk rensning under jugoslavienkrigen eftersom det ligger nära till hands.

Men hur många kan nämna, eller känner ens till, den etniska rensning som dödade runt två miljoner människor och som är historiens genom tiderna största folkfördriving? Det vill säga fördrivningen av tyskar från östeuropa i slutskedet av och efter andra världskrigets slut. Man kan slingra sig hit och dit och peka på alla de brott som tyskarna utförde under andra världskriget, men det rättfärdigar varken en fördrivning eller nedtystandet av densamma. En remarkabel bedrift av det gemensamma världsmedvetandet ändå, att förtiga två, kanske tre, miljoner människors död och ytterligare 12 miljoner människors fördrivning från sina tidigare hem i Polen, Tjeckoslovakien, Rumänien, Jugoslavien, Sovjetunionen och de delar av Tyskland som efter kriget föll i polsk och sovjetisk ägo.

En intressant koppling till dagens läge är Tjeckiens segdragna process fram till att skriva under Lissabonfördraget. Under krigsslutet instiftade dåvarande Tjeckoslovakiens president (i exil under kriget och i hemlandet därefter) Edvard Beneš ett antal dekret, de så kallade Benešdekreten, som utöver att de helt avkriminaliserade alla brott utförda mot folktyskar som ”rättfärdiga vedergällningar” (dekret 115) bland annat gav den tjeckoslovakiska staten rätt att beslagta all egendom från tyskar och ungrare i landet och därtill utvisa dem (dekret 5, 12, 33 och 108). Merparten av dessa dekret äger fortfarande laga kraft i både Tjeckien och Slovakien och står i kontrast till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Först när Tjeckien garanterades undantag för sina dekret i rädsla för att behöva kompensera de tyskar och ungrare som staten stulit från, valde man att ratificera fördraget.

Kanske bryr du dig inte, kanske tycker du att tyskarna förtjänade det, kanske blev du intresserad nog att läsa mer. Huvudsaken är att du åtminstone känner till vad som faktiskt skedde. Och att Sverige och övriga EU-länder i tysthet och i efterhand har godkänt att det skedde.

• • • • •

On a lighter note, så verkar författaren Gerda Antti ha lite för lite saker att göra på dagarna nuförtiden…

Rörmokar’n

”Hej, hej, det var rörmokar’n!” ”Men jag, jag har inte ringt någon rörmokare?” ”Det stämmer, det är de’ ingen som gör nuförtiden.” Problemet är att det är en jävla massa andra hantverkare som jämnt och ständigt ska komma och tränga sig på. I går insåg jag sent om sider att i dag skulle det bytas dörrar på lägenheterna i mitt hus. ”Men vad klagar du på, det tar ju bara någon minut” tänker du innan du nu läser att det ska ta tre jävla timmar att byta dörren. Någon ny tyst och tät säkerhetsdörr som tydligen kräver att hela hallen förvandlas till byggarbetsplats och att dörrkarmarna massakreras till oigenkännlighet. Jaja. Det jobbigaste med sådana här besök är väl annars att den där lappen man får ett par dagar i förväg innehåller så underbara formuleringar som ”utföra arbete i din lägenhet någon gång 12-15 JUNI klockan 7-16” så att man egentligen inte alls har någon aning om när man ska förvänta sig ett besök. Lappen för dagens besök innehöll inte ens någon tidsangivelse. Och naturligtvis är det nästan säkert att om man inte är vaken tidigt kommer de plinga på dörren kl 8, om man däremot är uppe tidigt, eller inte ens hemma på morgonen, kommer besöket att ske på eftermiddagen. I dag skedde det förstnämnda. Om ytterligare ett par dagar ska det pillas på termostaterna på alla element i lägenheten. Score!

• • • • •

Frågan är vad tusan jag kommer tjäna på den här nya tysta och täta dörren. Jag tycker att min (tydligen) otysta och otäta dörr är alldeles tillräckligt tyst och tät för mig. Man hör ingenting av vad som händer i trappuppgången utanför. Ibland händer det visserligen att man gör det—att varje trappsteg och varje barnskrik och varje annan öppnad och stängd lägenhetsdörr hörs väldigt väl. Men då visar det sig att man inte stängt dörren ordentligt efter sig när man kom hem och att den sakta men säkert svängt upp för att till sist stå på vid gavel i den halvtimme eller så som man undrar varför dörren blivit så otät på det senaste… En bra sak kanske dörrbytet för med sig, att man hör ett tydligt ”katschunk” när man vrider om nyckeln och låskolven slår ut ut dörren. Mmm, ett härligt ljud som helt saknas i min nuvarande dörr.