Här kommer tredje delen i en serie av okänt antal som presenterar intressanta och/eller snygga propagandaposters. Precis som för del 2 av ”konst med ett budskap” så kommer den här delen inte alls att handla om de teman som jag skrev om i föregående inläggs avslutning. Det blir inte demoniseringar av fienden eller kartor och flaggor—detta kommer istället i nästa del (right…)—utan en frisk blandning av andra teman, de flesta med ett skrämselbudskap, och ett par posters som jag missat att ta med i tidigare delar av serien.
Vi börjar med tre posters med exakt samma budskap till befolkningen på hemmafronten, nämligen att vara noggrann med (ljud- och) ljusdisciplin, ett inte helt okänt begrepp för alla som någon gång gjort lumpen. Nattetid syns även små ljuskällor väldigt bra i en övrigt mörk omgivning vilket kan vara förödande inte bara vid fronten utan även i den relativa säkerheten hemma i ditt hus.
|
|
|
Först ut är en storfavorit, Der Feind sieht Dein Licht! – Verdunkeln! (Fienden ser ditt ljus! – Mörklägg!, tysk, 1940) skapad av illustratören Otto Sander-Herweg. Postern visar ett brittiskt (syns på Royal Air Force-rundeln på vingens översida) bombflygplan (möjligen ett Bristol Blenheim, som dock inte främst användes för nattliga bombräder) med Döden ridandes på väg att kasta en klassisk bomb. Det enda målet han hittar är den ensamma figuren i den öppna dörren till ett upplyst hus i en i övrigt nedsläckt stad. Enkelt och träffsäkert budskap. Det samma gäller Licht sein Tod! (Ljus är (din) död!, tysk, 1944), här med ett amerikanskt bombflygplan som för med sig Döden till det enda upplysta fönstret. Den tredje postern på samma tema, gjord av Alexej Kokorekin, Свет в окне – помощь врагу! (Ljus i fönstret – stöd för fienden!, rysk, 1941) är nästan tydligast av alla med en helt mörk bakgrund som bara bryts av det upplysta fönstret. Här saknas dock personifieringen av fienden som de två tyska bilderna lyckats få med. Ljusdisciplin i städerna blev gradvis allt mindre viktigt och är nuförtiden helt verkningslöst i och med de teknologiska framsteg som tog sin början under andra världskriget med radarsystem, utrustning för mörkerseende och dagens satellitnavigeringssystem.
|
|
Här två posters utan gemensamt tema. Den första återknyter till förra delens tema om hur arbetarna där hemma är lika viktig för kriget som soldaterna. Big guns of the home front – action stations everyone (kanadensisk, 1941) lyckas riktigt effektfullt att koppla samman fabrikerna med vapnen genom att visuellt likna fabrikens skorstenar med två fartygspjäsers rykande eldrör. ”Action stations” är motsvarigheten till det svenska kommandot ”klart skepp” som innebär högsta stridsberedskap, vilket alltså även skulle gälla för arbetarna där hemma. Den andra postern är gjord av NSKOV, den nationalsocialistiska krigsofferförsörjningen, en organisation som gav råd och hjälp åt krigsskadade soldater. Budskapet Frontkameradschaft – Lebenskameradschaft (Frontkamratskap – livskamratskap, tysk, andra världskriget) visar hur de tyska soldaterna—vars ideal var emotionellt härdade, modiga, ambitiösa och uthålliga män—skulle kunna härda ut i krigets fasor. Känslomässigt stöd var ett typiskt kvinnligt ideal och som sådant inte helt okej för soldater. Men genom att maskera detta under parollen ”kamratskap” kunde soldaterna fortsatt vara maskulina och heterosexuella ideal. Detta dessutom över klassgränserna i det civila livet, med arbetaren och direktören vars kamratskap vid fronten blir ett kamratskap för livet.
|
|
|
Postern 美國侵略者必敗 (De amerikanska angriparna kommer förlora, kinesisk, 1951) härstammar gissningsvis från Koreakriget där Nordkorea med stöd av Sovjet och Kina stod på ena sidan, med Sydkorea med stöd av USA stod på andra sidan. Postern visar på styrkan i den kommunistiska alliansen genom de två soldaterna, en sovjetisk och en kinesisk, som motar bort de amerikanska angriparna med stöd av historieböcker. Där kan man läsa att Sovjet besegrade 12 miljoner tyska, italienska och japanska (bland annat) soldater under andra världskriget, medan Kina besegrade 8 miljoner soldater från den amerikanska imperialist-sponsrade Koumintang-regeringen under Chiang Kai-shek. Bara tio år senare skulle den sino-sovjetiska vänskapen vara som bortblåst. Den andra affischen är en riktig klassiker. On ne passe pas! (De ska inte passera!, fransk, 1918) är förvisso ordentligt visuellt snygg, men det är för budskapet den har blivit känd. Frasen, myntad av den franske generalen Robert Nivelle under slaget vid Verdun 1916, har kommit att bli både en anti-fascistisk politisk slogan—oftast i form av den spanska översättningen ”¡No pasarán!” som användes av den republikanska sidan under spanska inbördeskriget—och en vanlig fras i skönlitterära verk—vem tänker inte direkt på Gandalfs ”You shall not pass!” i Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien (som var en första världskrigsveteran). Den tredje postern här, Превращение ”Фрицев” (”Fritz” förvandling, rysk, 1942), ingick i en stor serie likartade propagandaposters kallade ”TASS-fönster” (från den statliga telegrafbyrån TASS), skapade av tecknartrion Kukryniksy. Nummer 640 är lite speciell på så sätt att det var första gången som propagandan inte framställde de tyska soldaterna som onda utan istället ovilliga men tvingade framåt av Hitler. Postern i sig visar övergången från huttrande Fritz:ar (ett vanligt smeknamn för tyska soldater) via hakkorset till ett gravkors av björk. Dikten under själva bilden förtjänar att i sin helhet återges (fritt översatt):
Det här är inte vilt ylande djur
rusandes framåt i rasande fart,
Det här är Hitler-skapade formationer
sparkandes ”Fritz” österut.Här, där alla fönster är en skottglugg,
Här, där döden gömmer sig i buskagen,
Här, efter att ha smakat på främmande mark,
Blir den bakom ljuset förda ”Fritz”
förvandlad till ett gravkors.Och de tyska bastardernas död
är inte någon häxkrafts verk,
Det här är den Röda arméns
militära triumf!
|
Flygbladet Rich man’s war – Poor man’s fight! (tysk, 1944) användes mot allierade (och främst amerikanska) trupper i Italien, tillsammans med en mängd andra flygblad på samma tema. Uttrycket är gammalt och har belägg sedan åtminstone det amerikanska inbördeskriget, där både nord- och sydsidan till en början hade undantag i värnpliktslagarna som gjorde att rikare personer kunde köpa sig fria från krigstjänstgöring. Användningen har fortsatt även efter andra världskriget, till exempel i anti-krigsdemonstrationer under Vietnamkriget. Ur en propagandasynvinkel är det här kanske det mest ”sanna” budskapet, och ett budskap som ofta gäller än i dag. Även om det till största delen är en myt att de soldater som USA skickar och har skickat till Irak och Afghanistan främst kommer från fattiga familjer och till stor del saknar utbildning, så är de ändå ”fattiga” i jämförelse med personer i det militärindustriella komplexet som tjänar på krig.
|
|
|
Det sista temat är skräck. I just det här fallet att måla upp skräckscenarion som ska få befolkningen att välja rätt. Postern Enten eller (norsk, 1943 eller 1944) skapades av Harald Damsleth (som vi ska återkomma till, och som dök upp redan i del 2 med en värvningsaffisch) för Nasjonal Samling, det fascistiska norska parti under Vidkun Quisling som hade de ledande positionerna i det tyskockuperade Norge. Här ställs åskådaren intför två val. Antingen en strålande framtid som arisk—och naken…—kärnfamilj under Nasjonal Samling, med deras symbol som högt stående sol, eller en mörk framtid med svält och ond bråd död—dock med kläder—under den nedgående kommunistiska röda stjärnan. Damsleth överlevde kriget och återgick efter några års straffarbete till en bana som politiskt neutral tecknare med en mängd tomte-julkort på meritlistan. På liknande tema från första världskriget hittar vi It is far better to face the bullets than to be killed at home by a bomb (brittisk, 1915). En riktigt snygg poster, men man undrar ju om valet mellan två olika sätt att dö—av en kula i en lerig skyttegrav eller av en bomb i hemmet—var det bästa sättet att locka folk till att ta värvning? Vi avslutar med en sista poster från första världskriget: That liberty shall not perish from the earth – buy liberty bonds (amerikansk, 1918) visar, likt Damsleths affisch upp en skräckbild. New York står i brand, frihetsgudinnan är förstörd och fientliga bombplan cirkulerar över staden. Budskapet är enkelt: Vår frihet ska inte förgås, stöd krigsinsatsen genom att köpa krigsobligationer. Snyggt och kraftfullt.
• • • • •
I sista delen kan jag faktiskt utlova affischer som innehåller några av mina favoritmotiv, nämligen flaggor och kartor. På det även en mängd posters som har som främsta syfte att demonisera fienden. Håll utkik efter del 4, som bör komma inom det närmsta decenniet!
